Bokrecension: En ny gryning - del 4 ur Och mörkret föll, av Madelene Lundvall

Del 4: NY GRYNING ur serien OCH MÖRKRET FÖLL av MADELENE LUNDVALL
Påbörjad 3/7–22. Utläst / 1/8–22.

Omslag: Helt okej – lila går alltid hem hos mig, och draken är cool.

Handling: Striden är ett faktum, Melinda och Ekdalen står inför en stod utmaning ovetandes om Kastio står på deras sida eller inte medan Moria gör sig redo med sin arme och sina drakar. Melinda behöver steppa upp rejält och utsätts för stora prövningar och har svåra beslut att ta.

Språket: väldigt bra. Bättre än del 3 som jag tyckte steppade upp rejält från del 1 och 2 men denna del höjdes i ytterligare en nivå. Det vill säga bra gestaltning, scener och dialoger hela boken igenom.

Övrigt: Jag gillade skarpt att följa Kastio i denna del, det var verkligen målande. Och på något konstigt sätt fick denna del mig att tycka bättre om Ossian. I alla fall för ett litet tag.

Jag gillade Melindas sårbarhet och styrka. Och hur felvridet vissa saker blir under läsandes gång, när det äntligen ska knytas samman så blir det kaos eller möjlighet till kaos och man känner med dem.

I denna del slutar Melindas resa, vilket gjorde mig aningen ställd eftersom det är två delar kvar. Så jag förstår då att de två resterande delarna är fristående och hör till samma ”värld” men inte till Melindas berättelse. Jag känner att jag hade behövt en eller kanske två delar till. Melindas resa för mig som läsare känns inte klar, även om det var ett fint slut så kändes det lite klyschigt och dessutom tycker jag det vi får veta i slutet inte stämmer med tidsramen riktigt, det känns krystat och påskyndat. Men så kan ju livet i vår värld förvisso också vara. Och det jag egenligen stör mig på som mest, är att Melindas berättelse inte känns klar, som sagt. Jag hade velat haft en del till där det hela rundades av eller att denna del fick fler kapitel som uppfyllde detta.

Det var övriga några smådetaljer jag hade önskat mer tydlighet kring. Och jag har fortfarande några trådar som jag inte fått mitt avslut på som jag efterfrågat redan från del 2. Till exempel mer om hur David och deras mamma ställer sig till allt.

Men denna del är helt klart den bästa än så länge, och då sa jag samma sak om del 3. De var bra på olika sätt. Johanna böcker båda två, helt klart. Men denna del var snäppet mer i min smak och stil.

Dessutom blev jag fascinerad över att ha samlat på mig så mycket oväntade känslor ... för en ek.

 

Tycke om boken i helhet: älskade den från början till slut. (Även om den inte kändes klar.)

Månrosor: 10 av 10

3 Sep 2022

 

 

Denna sida ligger bland de 10 bästa i konstkategorin!

Yeeey - heja mig! Glad jag blir!! :D

- till listan

 

 

      Vill du hjälpa mig på vägen?

             - dela gärna sidan!

           Bookmark and Share        

                          

                       Tack :)

 

 

MINA SENASTE BLOGGINLÄGG:

 

Anmäl er gärna till mitt nyhetsbrev! 

 

 

Det är alltid kul med länkvänner! Är du intresserad? Skicka ett meddelande så löser vi det! 

 

  • Mina länkvänner:  
  • Carola Strömstedt  - skrivblogg (följ hur det går med hennes triologi!)
  • Ann-Sofie - smyckesdesigner